HRsnack.se

Docenten Thomas Jordan är forskare i konflikthantering på Göteborgs Universitet. Jordan har även gjort utredningar om kränkande särbehandling och han har även tagit fram exempel på oacceptabla beteenden på arbetsplatsen som kan klassas som trakasserier/kränkningar.

Jordan menar att det kan vara skillnad på vad en enskild person upplever som mobbning och kränkande särbehandling och vad som faktiskt är mobbning och kränkande särbehandling. Exempel som Jordan tar upp som kan av medarbetare kanske upplevas som mobbning och kränkande särbehandling kan till exempel vara när en chef på ett sakligt och korrekt sätt begär att en medarbetare ska redogöra för vilka uppgifter som har gjort samt uppgifter som inte har gjorts. Det kan också ske att medarbetare upplever särbehandling när chefen på ett korrekt sätt nekat medarbetare att delta i en viss fortbildning.

Här nedan ser ni en lista på oacceptabla beteenden:

• Fälla nedsättande, förlöjligande, sarkastiska, föraktfulla kommentarer om någons person respektive privatliv (även på sociala medier).
• Skrika aggressivt.
• Bli fysiskt närgången i samband med ilska.
• Bli fysiskt närgången i samband med attraktion eller annat sexuellt ofredande.
• Avsiktligt och systematiskt ignorera en kollegas närvaro genom att inte hälsa, inte besvara hälsningar, undvika ögonkontakt.
• Utsätta andra för practical jokes som är ägnade att göra bort någon eller utsätta dem för annat obehag.
• Hot om våld eller andra repressalier.
• Angripa någon fysiskt, med knuffar, slag, sparkar eller på annat sätt.
• Sprida elakartat skvaller och rykten om en person.
• Frysa ut någon från normal social gemenskap genom att återkommande särbehandla personen.
• Avsiktligt försvåra någons arbete genom att inte ge relevant information, gömma redskap, etc.
• Använda grovt språk, som t.ex. svordomar och könsord, som skapar obehag hos en kollega.
• Skicka meddelanden eller bilder av sexuell natur till någon.

I medarbetarundersökningar är det vanligt att 7-11% anger att de blivit utsatta för mobbning, trakasserier samt kränkande särbehandling av chefen eller kollegorna under det senaste året. Jordan menar att man vet lite om detta då medarbetarundersökningarna är anomyma och man vet inte varför medarbetaren valt att kryssa den rutan. Frågan är om medarbetaren varit utsatt för scenarion som kan betraktas som mobbning och kränkande särbehandling eller om det entydigt kan avfärdas som kränkande särbehandling. Handlar det till exempel om mobbning, skall en medarbetare enligt definition ha varit utsatt för återkommande negativa handlingar under en längre period, påtagligt underläge och utsatthet. Eller finns det andra scenarier som lett till att en medarbetare väljer att kryssa i rutan om egenupplevd mobbning/trakasserier i enkäten?

Vad tror ni att anledningen kan vara?

Referens: Thomas Jordan´s blad om kränkande särbehandling från februari 2018.

Tack för ordet/Dagmara